Jag har ju en arbetsskada från ett bra tag tillbaka som gett mig tennisarmbåge. Tyvärr så är det riktigt illa nu vilket gör att jag inte kommer kunna använda dator, eller musen rättare sagt. Armen behöver verkligen få en chans att bli bra. Ja, jag vet, jag har försökt med vänster arm, men det gör mig bara frustrerad att inte kunna vara lika snabb, så jag hoppar det helt istället. Det är för lätt att börja fuska när jag tycker det går trögt dessutom. Kasta belöningar måste jag dock göra från vänster arm och det är ju bara positivt att få träna mer på det.
Så det blir alltså antiinflammatoriskt i 10 dagar och fullständigt datorförbud från och med imorrn. Men jag kommer fortsätta träna hund och filma och fota, så förhoppningsvis kommer det väl ut lite alster efter de 10 dagarna.
Imorse bestämde jag mig för att börja lära in slalom med Flip. Eftersom jag varit borta från agilityn ett tag var jag jättenyfiken på att börja med Susan Garretts 2×2 slalominlärning. I det allra första steget låter man hunden helt enkelt springa frivilligt mellan två slalompinnar ( elpinnar i vårt fall ) och belönar med kastad leksak framåt. Boll tycker jag var att föredra, den kommer långt och är lätt att kasta, men de som är duktigare på att kasta än jag, kan ju ta vad som helst. Efter första passet var Flip ganska trött, det tar på krafterna att springa sådär toksnabbt. Vi får se vad som hänt med förståelsen om några timmar. Fördelarna med den här inlärningsmodellen är flera tycker jag, som flera andra före mig påpekat:
* Inlärningen går fort
* Hunden har hög fart från början
* Ingången till slalom kommer med från början ( hela starten är ju egentligen en enda stor ingång
* Slalomen blir självständig från start
Om man tränat utgångsställning mycket, som jag, till lydnaden, kan man få en hund som inte lämnar sidan i den här övningen det första. Det gjorde inte heller Flip. Jag tyckte det var smidigast och gav bäst träning att hålla i sele/halsband och släppa, ta hjälp av motståndsreflexen en aning för att ”spänna gummisnodden” så han sköt iväg. Om jag bara stod kom han och satte sig fot, så för att få fram ett bra beteende fick det bli såhär.
Här kommer ett av flera filmexempel på hur man börjar:
För andra gången har det snöat även här. Första gången smalt det bort ganska omgående, vi får väl se om det ligger längre denna gång. Flip diggar det vita pudret, han far omkring i skogen som en stolle och kastar upp snö i luften. Bosse gillar det också fast han väljer att rulla sig hysteriskt och få tokfräs ( dvs rusa runt runt )
Det kanske var menat att jag skulle börja med julpyntningen. I år kliade det i fingrarna eftersom vi ska fira jul här hemma och pynta med gran och annat. Där kommer nog en liten amerikansk ådra fram hos mig, jag älskar juldekorationer! Fast det får såklart inte se ut hur som helst! Här är de hemmagjorda kreationerna so far, vi får väl se hur mycket det blir i slutändan.
Mitt älskade kakfat dekorerat med ljusslinga, värmeljus, doftpåsar och tallkvistar.
Dekorationsstång med julkulor från IKEA, dekorerad med granris.
är tagen precis utanför vårt vandrarhem i Värmland, där vi spenderade natten mellan lördag och söndag. Den är döpt till ”Höststrand” på grund av färgerna och det trötta oktoberljuset.
Tidigt i lördags morse tog vi bilen och Flip och stack till Värmland på valpträff med uppfödaren. Bosse lämnades av hos Johans föräldrar för en liten holiday. Strax efter 11 var vi uppe och hystades rakt in i sökträning direkt. Två av uppfödar-Evas väninnor var med och tränade och visade upp sina hundar. Jag var väl egentligen inte så inne på att köra sök eftersom jag bestämt att inte satsa på grenen, men ett par lätta skick på synliga figgar och lek gjorde vi. När jag inte tittade och fotade de andra ekipagen på stigen tränade vi några korta grundfärdigheter. Flip var rätt så galen efter en lång bilresa och lite för kort lösrastning så träningen var väl inte det bästa jag gjort. Uppletandet gick dock betydligt bättre. Han jobbade fint med näsan redan direkt när jag släppt honom och höll ett lagom tempo. Jag skulle dock nöjt mig med en vända, men såklart så kliade det i fingrarna när de andra körde och jag ville pröva en gång till, jag kan väl säga VAD VAR DET JAG SA?! På kvällen njöt vi av vin, enorm familjepizza och bra diskussioner.
På söndag förmiddag åkte vi till BK och Flip fick träna lite ingångar, några jaktinkallningar och cirkelarbete. Mycket bus och lek på både matte och hund, riktigt bra träning med brorsorna precis inpå. Här kommer en hel hög bilder från helgens samkväm:
Gruppbilden. 4 av 7 bröder + mamma Lexi. Från vänster: Ibbo, Lexi, Flip, Baccus, Baloo
Dagens bild är tagen i september månad, under en av de mer blåsiga dagarna. Vinden virvlade runt åt alla möjliga håll och jag fick fångat när den kom underifrån, vilket gav följande effekt:
Imorrn fyller Jaws a.k.a Bam-Bam a.k.a Flip 7 månader. För att såhär dagen innan få fira honom lite i förväg tänkte jag ge er ett smakprov på vad en chokladbrun, sockersöt kelpie kan roa sig med under sin valptid. Har jag förresten nämnt att bur är en fantastisk uppfinning?
Jag inleder med vår helt färska tapet, som sattes in tillsammans med ett nybyggt hus. När Flip, bara några ynka veckor gammal, kommit på att han kunde flytta runt hela sin enorma valphage var inte längre väggarna i säkerhet. Detta var vad han lyckades åstadkomma inom loppet av ett par minuter:
Ett förmål, eller två ska jag väl säga, som alltid fångat Mr F’s intresse lite extra är mina röda Foppatofflor, inhandlade i Ullared. Tofflorna, som för övrigt fått genomgå en del runtkastning av samma hund på altanen, får fortfarande räddas titt som tätt för att inte tvingas genomlida total förintelse.
Snuttefiltar kan ju vara nog så praktiskt att ha, till tvåbenta bebisar vill säga, inte lika mycket till fyrbenta. Det är nämligen så att de fyrbenta råkar ha fler tänder och blir det lite för mysigt kan man ju som medlem ur canis familiaris lite kreativt designa om sin ”snutte” Lakan i fara:
Förutom ett otal saker som tyvärr redan fått begravas pga Jaws framfart, som tex min mobilladdare, kan nämnas den ofantliga mängd hundleksaker som gått genom ”monstrets” käftar. Här tex, grisen med sin förut så glada knorr.
Eftersom jag fotar en hel del tycker jag det är roligt att lägga ut en del bilder här. Tyck gärna! Dagens bild föreställer Lina & Pejla på väg ut till sitt spår. Ett fint par i mitt tycke.
Vi får se vad som hänt med förståelsen om några timmar. Fördelarna med den här inlärningsmodellen är flera tycker jag, som flera andra före mig påpekat:
